Den största potentialen för att minska miljö­på­verkan bedöms vara åtgärder riktade mot däcken (slitagebenägenhet, däcktryck, hjulinställningar), trafikbeteende (körstil och hastighet), trafikarbete (undvika vägtransporter, ökad transporteffektivitet). Genom sitt eget agerande i trafiken kan därmed enskilda trafikanter bidra.
På uppdrag av regeringen har VTI under 3,5 år forskat inom detta område och bidragit till viktiga pusselbitar. Forskarna har bland annat undersökt hur stora utsläppen är. Variationer mellan olika däcktyper. Vilka egenskaper mikro­plastpartiklarna har och förekomst i och runt vägmiljöer, samt hur man kan minska miljöbelastningen. Arbetet har skett i nära samarbete med forskare från bland annat Chalmers, Göte­borgs universitet, KTH, Stockholms universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet och analysföretaget Particle Vision. 
– Vägtrafiken är den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige, säger Mikael Johannesson, forskningschef på miljöenheten på VTI och huvudprojektledare för uppdraget.
– Det mesta kommer från däckslitage. Även slitage av vägmarkeringar och polymer­modifierad bitumen bidrar. Vår bedömning är att minst hälften,10 000–15 000 ton, av utsläppen av mikroplast kommer från vägtrafiken. 

Unik kunskapssammanställning
VTI:s kunskapssammanställning är den första i sitt slag och har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt.
– Vi vet inte hur stort problemet med däck och vägslitagepartiklar är och inte heller hur omfattande åtgärdsbehovet är, säger Mikael Johannesson.
Flera faktorer motiverar ändå att åtgärder vidtas för minskad belastning på miljön. 
l för att begränsa belastning av mikroplast från vägtrafiken har störst fokus lagts på åtgärder som kan minska uppkomst och utsläpp av däckpartiklar. 
– Däckpartiklar utgör den överlägset största källan till mikroplast från vägtrafiken. Det är därför effektivast att vidta en åtgärd tidigt i kedjan, innan partiklarna genereras eller släpps ut i miljön, säger Mikael Johannesson. n