Behöver man inte ersätta äldre broar i förtid med nya minskar det klimatpåverkan. Mattias Blomfors och Samanta Robuschi är specialister på äldre betongkonstruktioner på Norconsult, som är en av Nordens största rådgivare inom samhällsplanering och projektering.
– Vid nykonstruktion och bärighetsberäkning används ofta snabba och lättillgängliga räknemodeller, men de ger inte alltid hela sanningen, säger Mattias Blomfors.
– Genom mer avancerade och förfinade beräkningsmodeller kan vi få en bättre uppskattning av hur stor belastning en bro faktiskt klarar. 

Kan ge värdefull information
Dagens broar byggs för att hålla i över 100 år och konstruktionerna utformas så att vissa delar kan bytas ut vid behov. Många äldre broar är inte byggda på samma sätt. Uppvisar en del av konstruktionen skador blir ofta beslutet att riva och bygga en ny bro.
– Vi ska inte bygga nytt eller förstärka broar i onödan, det är varken ekonomiskt eller klimatmässigt hållbart. Men vi måste se till att broarna är säkra, säger Mattias. 
Han tar upp två exempel där avancerade beräkningar användes för att få fram viktig information om broarnas skick. I ena fallet var det en bågbro med hängstag där de kunde undvika förstärknings­åtgärder. Det andra var en skadeutredning där sprickor på bron upptäcktes i samband med ett pågående breddningsarbete. Där visade en noggrann beräkning och mätningar på plats att bron hade tillräcklig kapacitet. Att inte behöva bygga en ny bro sparade miljontals kronor.

Orsakar korrosion
Det största problemet med betongbroar är korro­sion i armeringsstängerna. 
– Ofta kan man se sprickor i betongkonstruktionen, vilket innebär att saltvatten riskerar att nå in till stängerna och orsaka korrosion. Men det är svårt att säga helt säkert, eftersom vi inte kan se armeringsstängerna. Ibland får man bara bestämma sig för att reparera eller bygga nytt, utan att säkert veta hur mycket kapaciteten påverkas av korrosionsskador, säger Samantha Robuschi.
– Genom förfinade beräkningsmodeller tillsammans med sensorer som läser av konstruktionen kan vi bättre förstå vad som faktiskt händer i bron.

Ingjutna sensorer 
Sensorer kan gjutas in i brokonstruktionen när bron byggs och ger information om dess skick under hela brons livstid. För äldre konstruktioner kan ett sensorstyrt varningssystem användas. Mer avancerad teknik ställer högre krav på att kunna hantera data som samlas in på ett bra sätt. 
– En intressant tanke är att all relevant information ska kunna integreras i databaser så att olika scenarier kan simuleras, exempelvis belastning från tunga fordon eller extremväder. Ju mer kunskap vi har desto större insikt får vi om konstruktionen och vilken belastning en bro tål, säger Mattias.