Vi kommer alla att minnas Martin som en stor föreningsmänniska, vägmästaren, kocken, jägaren, fiskaren och historieberättaren. Martin valdes in FSV:s styrelse 1997 och har haft olika roller: sekreterare, vice ordförande och ordförande. Av hälsoskäl avgick han från styrelsen 2008.

Martin var en sann FSV-supporter och värvade under sin aktiva tid många nya medlemmar till vår förening. Martin blev 66 år.

Ulf Lidesjö och Stefan Wadbro

Forskare vid VTI och Linköpings universitet har i ett projekt undersökt hur variabla hastighetsgränser kan användas vid normal, men tät, trafik och hur det påverkar framkomlighet, miljö och säkerhet.

Sammantaget tycker forskarna att variabla hastighetsgränser är ett kostnadseffektivt sätt att förbättra trafiksituationen på motorväg där flaskhalsar ofta förekommer. Det gäller i synnerhet om ett system för variabla hastighetsgränser finns på plats och redan används i samband med köbildning. Samtidigt ger det möjligheter att förändra hastighetsgränser lokalt när stora problem uppstår. I studien har trafiken på en sträcka på E4 söder om Södertälje observerats. När trafiken blev tillräckligt tät (mer än 16 fordon per fil och kilometer) sänktes hastighetsgränsen på de elektroniska tavlorna från 100 till 80 kilometer i timmen. Effekten blev att medelhastigheten sjönk till önskad hastighetsgräns. Antalet byten mellan körfälten minskade vilket sänker olycksrisken. Lägre hastigheter minskar utsläpp och miljöpåverkan.

Statens geotekniska institut genomför en förstudie i riskområdet Norra Vänerområdet.
– Det är viktigt att höja kunskapsnivån hos kommuner och andra som arbetar med ras- och skredfrågor. Tidiga klimatanpassningsåtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma, därför vill vi undersöka hur vi kan anpassa åtgärder för olika riskområden och få samverkan över kommungränser. Vänerprojektet har mötts av ett väldigt stort engagemang, berättar HannaSofie.

Skräddarsydd klimatanpassning
I Norra Vänerområdet ingår följande kommuner; Hagfors, Sunne, Munkfors, Forshaga, Kil, Karlstad, Grums och Hammarö. Tillsammans med länsstyrelsen är de viktiga samarbetsparter i detta projekt.
– Fokus i förstudien är att försöka hitta en ny metodik och nya angreppssätt för att skräddarsy klimatanpassningsarbetet med utgångspunkt från platsen och de som bor och verkar där, säger HannaSofie.
–Vi tror att platsspecifik kunskap och ökad medvetenhet hos medborgare kan vara till hjälp för att hitta lösningar i samarbete med myndigheter. Här vill vi nu ta reda på hur medvetna medborgarna är om risker, om man är orolig, om det finns klimatanpassning, skredsäkringsåtgärder och beredskap vid framtagning av översiktsplaner.

Stora utmaningar
Varierande geoteknik i olika delar av landet innebär olika utmaningar i form av ras, skred och/eller erosion. Dessutom måste man väga in olika faktorer som SMHI och MSB noga följer, exempelvis påverkan av väderfenomen som stormar, kraftig nederbörd och översvämningar. Stigande havsnivåer och kusterosion bidrar till att delar av stränder försvinner och kan skada viktig infrastruktur såsom va-ledningar, vägar och byggnader och drabbar även turistnäringen.
– Det är komplext att arbeta med detta, eftersom många olika omständigheter kan leda till ras, skred och högre vattennivåer. Det är också svårt att peka ut specifika platser där ras eller skred kommer att inträffa, eller när i tid det kommer att ske. Det handlar mer om att lyfta fram riskområden där hänsyn bör tas till geoteknik vid arbete med detalj- och översiktsplaner och byggprojekt, säger HannaSofie.

Olika problematik
Områden som sticker ut i Sverige är västkusten och Götaälvdalen.
– Där känner vi till att vi har en stabilitetsproblematik genom bland annat förekomsten av lera, och i vissa fall även kvicklera.
– Kvicklera är en saltvattenavsatt lera (tidigare havsbotten), som genom landhöjningen kommit upp i dagen. Genom årtusenden har saltjoner lakats ur leran, som därigenom får sina unika egenskaper. När kvicklera störs, exempelvis genom vibrationer eller mindre skred, övergår den från fast till flytande form. Kvicklera i sig är inte farlig, men har man ett stabilitetsproblem kan förekomst av kvicklera göra att ett mindre skred fortplantar sig och skreden blir väldigt omfattande. När kvicklera övergår till ett flytande tillstånd kan det alltså leda till stora skred, förklarar HannaSofie.
– I västra Skåne, Blekinge och Kalmar län har vi stigande hav och kusterosion att ta hänsyn till. I Jämtlandsfjällen kan det ofta uppstå slamströmmar. I norr och på fjällnivå finns branta raviner där riklig nederbörd kan transportera bort stora jordmassor, sten och träd. Eftersom utmaningarna är så varierande i landet krävs olika sätt att jobba på, säger HannaSofie.

Om kvicklera
Kvicklera förekommer i Skandinavien, Nordamerika och Ryssland där den avsatts i anslutning till de stora inlandsisarna. I stora delar av Västsverige finns områden med kvicklera. Det gäller hela vägen från norra Halland, längs hela Västkusten, Vänernområdet och stora delar av Dalsland och Värmland. Källa: Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Den 23 september förra året gick ett skred i Stenungsund vilket slog ut en stor del av infrastrukturen i området och raserade en 400 meter lång sträcka av E6. Nu, drygt nio månader efter skredet, är vägen färdig och öppnas för trafik igen lagom till semestern.
– Vi är oerhört stolta och glada idag att vi har hunnit slutföra de sista kritiska arbeten som var nödvändiga för att kunna öppna E6 vid den här tidpunkten, säger projektchef Daniel Svensson på Trafikverket. Att bygga upp E6 igen efter skredet har varit högsta prioritet för Trafikverket.
– Alla som har varit inblandade har gjort ett fantastiskt jobb. Det här visar att vi har en organisation som klarar den typen av händelser som går utöver det vanliga. Det visar att vi kan ställa om då det krävs för att kunna bli färdiga i tid. Den här gången till och med före utsatt tid, säger Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket.

Projektchef Daniel Svensson, Kung XVI Gustaf och infrastrukturminister Andreas Carlson vid ceremonin för återinvigningen av E6

Extraordinär händelse
Skredet var en extraordinär händelse som har inneburit att Trafikverket och leverantörerna har fått arbeta parallellt med planering, projektering och produktion. E6 är en viktig pulsåder längs den svenska västkusten som förbinder Norge med kontinenten. När ett så här stort avbrott inträffar innebär det en stor påverkan för alla som behöver ta sig fram längs vägen; trafikanter, godstransportörer och närboende. Att arbeta säkert för en god omledning har varit en lika stor prioritet som att kunna bygga upp E6.
– Vi har analyserat de behov som har funnits på omledningsvägnätet och arbetat för att göra vägen så säker och samtidigt så framkomlig som möjligt, både för boende och för trafikanter, säger Anneli Amft, avdelningschef Underhåll Trafikverket.

Plan för omledningsvägnätet
När E6 nu har öppnats förväntas trycket på omledningsvägnätet minska avsevärt.
– Vi har planerat för hur vi tar hand om omledningsvägnätet efter att trafiken flyttas tillbaka till E6 igen. En del åtgärder blir kvar, andra kommer att tas bort. Vi vill också tacka alla boende längs omledningsvägarna och trafikanter för tålamodet de visat, säger Anneli Amft. 

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana

Underhållsbehovet på svenska vägar är stort. Enligt aktuell statistik ökar antalet fordonsskador orsakade av potthål. Skadorna i asfalten uppstår genom påverkan av is, vatten och trafik. Ju äldre asfaltbeläggning, desto större risk. På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter. När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större. På sommaren kan de uppstå när vatten blir stående i ett litet hål. På bara ett dygn kan ett litet potthål växa till ett stort hål i vägen som kan orsaka olyckor och skada både människor och fordon.

Mobilkameror i entreprenadfordon
I den aktuella studien använder Svevia sig av mobiltelefonkameror som är monterade i entreprenadfordon för att undersöka skicket på vägbeläggningarna och samla in data om vägytans status.
– I framtiden kommer kanske bilarnas parkeringskameror användas till samma sak. Privatoch yrkestrafiken skulle i ett sådant system kontinuerligt kunna skanna av vägarna. Med hjälp av insamlad data skulle vi då kunna optimera underhållsåtgärderna både i tid, rum och omfattning. Mängden körsträckor kan på så sätt minska samtidigt som vi bara behöver ta med oss den mängd material som verkligen behövs för att laga vägen. Det är bra för både miljön och ekonomin, säger Andreas Bäckström, Svevia. Förutom att undersöka möjligheterna för insamling och bearbetning av data ska studien även ta fram förslag på nya regelverk som stödjer förebyggande underhåll och som även kan ge bättre underlag vid upphandling av Trafikverkets basunderhållskontrakt samt övertagandebesiktningar.

Effektivisera underhållet
– Möjligheterna att effektivisera vägunderhållet och samtidigt minska miljöbelastningen är en angelägenhet som berör hela branschen. Därför är vi också väldigt glada för att både branschkollegor och Trafikverket har slutit upp i projektet, avslutar Andreas Bäckström. Studien som redan har startat kommer att pågå under ett år. Den genomförs på Trafikverkets vägar inom driftområdena Bollnäs, Edsbyn, Gävle, Rättvik och Älvdalen där Svevia är vägentreprenör. Svevia leder projektet tillsammans med mjukvaruföretaget BM-system och i nära samarbete med flera av de största aktörerna i branschen och med stöd av SBUF, Svenska byggbranschens utvecklingsfond.

Solcellsbilarna lanserades till vägmarkeringssäsongen 2023. Under 2024 kommer Svevia att ha fyra fordon runt om i landet med solpaneler. Traditionellt används en dieseldriven motor under arbetet. I de här fordon som Svevia utvecklat drivs smältgrytan och blandaren för linjemarkeringsfärgen med el från ett batteri som laddas med solceller. Dessa är monterade på lastbilens tak Med ett batteri kan den motorn stängas av, så att buller och avgaser uteblir. Svevias satsning på solcellsbilar för handläggning beräknas sänka klimatpåverkan med ungefär 12 ton koldioxid per fordon och år. 

– Tidiga klimatanpassningsåtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma, framhåller HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på Statens geotekniska institut, SGI. – Vi behöver ta krafttag i klimatanpassningsfrågan. Därför måste vi växla upp på alla nivåer i samhället, från myndigheter till enskilda individer, för att inte tappa fart i detta arbete. I det fortsatta arbetet efter skredet på E6:an stöttar SGI länsstyrelse, polis och statens haverikommission som behöver expertis i geotekniska säkerhetsfrågor.
– Närmast handlar det om att säkerställa att området är stabilt innan man kan påbörja geotekniska undersökningar och området kan återställas och ny väg byggas, säger HannaSofie.

Förebyggande arbete
Som expertmyndighet arbetar Statens geotekniska institut för ett säkert, effektivt och hållbart byggande, samt ett hållbart användande av mark och naturresurser.
– Vid akuta händelser och naturolyckor är vi ett stöd till räddningstjänst, kommuner och statliga myndigheter. Dygnet runt har vi beredskap. Vår roll är även att stötta myndigheter, kommuner och länsstyrelser i arbetet med att förebygga skred, ras och erosion. Det ska vara säkert att bo och färdas i Sverige, betonar HannaSofie.

Tio utpekade riskområden
SGI och myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har identifierat tio nationella riskområden med komplexa klimatrelaterade hot. Dessa är Västkusten–Göta älvdalen, Mälardalen–Stockholm, Skåne–Hallandskusten, Mellersta Norrlandskusten, Norra Vänerområdet, Blekinge-Kalmarkusten, Södra Vänerområdet, Östgöta–Sörmland, Mellersta Dalälven och Jämtlandsfjällen. En fördjupad analys slår fast att klimatförändringen förändrar förutsättningarna för hela samhället och samhällets kostnader kan bli ännu högre än vad man tidigare bedömt.

Arbetslivskriminalitet utgör ett växande problem, där medvetna överträdelser av arbetslivsregler används som konkurrensmedel, särskilt inom branscher som bygg- och anläggning. Brister, såsom farliga arbetsmiljöer och missbruk av arbetskraft, kan leda till allvarliga konsekvenser.

Arbetsmiljöverket kontrollerar att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer. Arbetsgivare har i sin tur huvudansvaret för att trygga en säker och hälsosam arbetsmiljö.
– Ingen ska behöva skada sig, bli sjuk eller dö på grund av sitt arbete, betonar Arne Alfredsson.
– Alla anställda har rätt till en säker arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Om vi hittar brister måste arbetsgivaren vidta åtgärder. Vi kan även stoppa en verksamhet som inte får återupptas förrän brister är åtgärdade. Snedvrider konkurrens Ett stort och växande problem är arbetslivskriminalitet.
– Det innebär att företag eller organisationer medvetet bryter mot regler som rör arbetslivet. Här märker vi företag som har sin grund i organiserad brottslighet, säger Arne. Arbetsmiljöverket har sett att brister i arbetsmiljön används som konkurrensmedel och snedvrider konkurrens. Ett exempel där detta förekommer är bygg- och anläggningsbranschen.
– Vi kan upptäcka farliga arbetsmiljöer där arbetstagare riskerar att skadas eller till och med dö. Det kan vara att man inte använder fasta fallskydd, exempelvis byggnadsställningar, för att spara tid och pengar eller att inte använda föreskriven skyddsutrustning. På detta sätt kapar oseriösa företag marginaler till vinst, säger Arne. Han tar upp Förbifart Stockholm som ett exempel där Arbetsmiljöverket upptäckt brister vid arbeten under jord.
– Det är fall där underleverantörer inte har säkrat upp tillräckligt vid tunnelbyggen. Det ledde till Trafikverket till slut sade upp kontraktet med leverantören. Människohandel och fusk Arbetslivskriminaliteten kan vara människohandel och människoexploatering med koppling till arbetsmarknaden.
– Vid inspektioner möter vi ibland olaglig arbetskraft och ser tecken på att människor utnyttjas, ibland bor dessa på arbetsplatsen. En konsekvens när företag inte konkurrerar på lika villkor är att de som följer reglerna riskerar att bli utkonkurrerade, framhåller Arne.
En annan konsekvens är att samhällets välfärd drabbas när offentliga medel riskerar att gå till kriminella.
– Det kan vara att företag inte betalar skatter och avgifter eller felaktigt tar del av stöd och bidrag, som de inte har rätt till. Hur ser utvecklingen ut för arbetslivskriminalitet?
– Vi ser tyvärr ingen minskning, utan snarare ökar den här brottsligheten. Vad känner du inför det?
– Det finns en mycket stark drivkraft hos Arbetsmiljöverket, vi kavlar upp ärmarna för att göra ännu mer. Tillsammans måste vi bidra till konkurrens på lika villkor. Seriösa arbetsgivare som följer regelverk och använder skyddsutrustning ska inte behöva försvinna, säger Arne Alfredsson.

För att bekämpa arbetslivskriminaliteten samarbetar nio myndigheter. Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverketoch Åklagarmyndigheten.
De har sedan 2018 gjort över 8 000 myndighetsgemensamma kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.
– Vid nästan varje tillfälle hittar en eller flera myndigheter brister, berättar Arne.
– Inom alla områden där det går att tjäna pengar finns detta fenomen av brottslighet. Det finns också risk att den organiserade brottsligheten tar över oseriösa företag, eftersom dessa genererar stora svarta intäkter. Hur går kontrollerna till?
– Tillsammans med Skatteverket och Polisen gör vi alltid oanmälda besök på en arbetsplats. Polisen säkrar upp så ingen kan lämna platsen. Från Arbetsmiljöverket kontrollerar vi arbetsmiljön och på samma sätt gör Skatteverket sina kontroller. Polisen gör bland annat kontroller enligt utlänningslagen i syfte att enbart de som har rätt att arbeta i Sverige arbetar i landet. Utifrån de uppgifter som de tre myndigheterna samlat in gör sedan övriga myndigheter fördjupade kontroller.

Offensiva insatser
Regeringen fortsätter offensiven mot arbetslivskriminaliteten genom myndighetssamverkan.
– Över tid ökar samarbetet för att komma åt arbetslivskriminalitet, framhåller Arne.
– Just nu bygger vi upp sju regionala center mot arbetslivskriminalitet. De ska fungera som nav i vårt arbete avseende planering, genomförande och uppföljning av gemensamma aktiviteter för att motverka denna brottslighet.

Ha koll på leverantörer
För att förhindra och komma åt olaglig och oseriös verksamhet har alla ett eget ansvar.
– Det är viktigt att alla tänker till och bidrar till att stoppa fenomenet genom egen etik och moral. Som inköpare gäller det att ha koll på vilka leverantörer och underleverantörer man anlitar vid upphandlingar, ta ansvar och följa upp vad man betalar för. Här finns mer att önska menar Arne Alfredsson.
– Trafikverket har gjort mycket för att ha kontroll på sina upphandlingar, däremot finns det mycket att önska hos andra. Som beställare är det viktigt att ställa relevanta krav för att inte bidra till farlig arbetsmiljö och osund konkurrens. Arne betonar att ju längre ut i underentreprenadledet man kommer, desto värre ser det ut och svårare är det att kontrollera.
– För att inte tappa kontrollen behöver vi lyfta frågan hur många underleverantörer som ska tillåtas vid upphandlingar. Som beställare kan man kontakta de som står bakom företagen och ha koll på kostnadsläget. Är det ett för lågt pris/anbud bör man tänka efter både en och två gånger om det verkligen är seriösa företag, avslutar Arne.

Det säger Monika Rydstedt Nyman, nationell samordnare säkerhetskultur på Trafikverket, och understryker att säkerhetsarbetet har hög prioritet.
– Det gäller att skapa rätt förutsättningar för en säker arbetsmiljö. Vi vill få in rapporter om säkerhetsrisker som upptäcks så att vi kan jobba vidare med dessa, kan föra en dialog på alla nivåer och kan vidta förbättringar, säger Monika Rydstedt Nyman. Hon betonar vikten av att få in rapporter för att kunna ge stöd till både chefer och medarbetare i deras arbete för att skapa en bra säkerhetskultur.
– Säkerhet är inte bara tekniska aspekter, det är också normer och attityder för hur vi ser på säkerhet. Hur vi leder detta arbete är en viktig framgångsfaktor för att få ner olyckskurvan och gå mot en nollvision, fortsätter Monika.

Ska vara en förebild
Rima Hassel, Säkerhetsstrateg Investering på Trafikverket, noterar att säkerhet alltid är en punkt på agendan.
– Vi ska säkerställa vår säkerhetskultur och vara en god förebild. Det bygger på samverkan och en bra dialog, säger Rima. Ur ett verksamhetsperspektiv gör Trafikverket mätningar av säkerhetskultur och mognadsgrad för att se hur man ligger till. Det omfattar allt från ledarskap till alla medarbetare som är inblandade i projekt.
– Vi går ut med en enkät till alla anställda vartannat år för att undersöka vilka frågor som är särskilt viktiga att jobba med. Detta ger en grund för att kunna bedöma vad vi är duktiga på och vad vi behöver förbättra och arbeta vidare med, säger Rima och fortsätter:
– Vår generaldirektör Roberto Maiorana visar ett stort engagemang att vi jobbar med säkerhetskulturen och är transparanta. 

Monika Rydstedt Nyman och Rima Hassel.

Magnus Graad understryker att säkerhet är ett väldigt brett begrepp.
– Det berör vår personal, men också tredje man och det gäller att hålla ihop detta på ett bra sätt, säger han. Samtidigt är det vitt skilda verksamheter att beakta inom ett projekt. Det kan handla om allt från att spränga berg till att bygga broar, eller hantera olika väderlek och utföra arbeten på ett säkert sätt i både snöstorm och under varma sommardagar.
– Det gäller att hela tiden vara på tårna och ha säkerheten i fokus. Konkret kan det handla om att alltid använda skyddsutrustning och vara i nuet. Det är viktigt att få alla på arbetsplatsen att hålla fokus och ha samma synsätt, säger Magnus.

Skapa rätt förutsättningar
Det är tydligt att säkerhetsarbetet har hamnat högt upp på agendan.
– Det har hänt väldigt mycket för att stärka säkerhetskulturen under de senaste 15–30 åren. Kraven på oss som byggherre har blivit mycket högre. Vid planering av projekt är säkerhet för alla nu en punkt redan från första planeringsstadiet och frågan finns på agendan hela vägen genom ett projekt, framhåller Magnus.
– Vi har idag stort fokus på säkerhet för att skapa rätt förutsättningar för entreprenörer i våra projekt. Det kan handla om att se på trafikomläggning, skyltning och var upplag ska vara placerade. Missar man detta tidigt kommer man att ligga efter när byggprocessen ska börja. Här tycker jag att vi har blivit mycket bättre på att sätta ramar.

Har en nyckelroll
Trafikverket har en nyckelroll för att utveckla branschen och driva dessa frågor.
– Vår roll är extremt viktig som nivåställare för vilken säkerhetskultur som ska gälla vid byggen. Vi ska vara en förebild för hela marknaden hur vi sätter ramar och gör kravställningar. Vår styrka är också att Trafikverket har många experter i sin organisation, säger Magnus. Ute på plats när man har anlitat en entreprenör är det viktigt att ha ett förtroende för varandra och förståelse för varandras roller.
– Det är viktigt att föra en dialog och vara delaktig i ett projekt. Konkret innebär det startmöten, igångsättning, avstängningar av vägar med mera.

Magnus Graad, projektledare Investering Distrikt Syd på Trafikverket,

Arbetsplatskontroller
Det är betydelsefullt att även medverka på de skyddsronder som entreprenören har tillsammans med skyddsombud.
– Utifrån skyddsronder diskuterar vi vad som händer och sådant som kan förbättras. Det är viktigt att göra en återrapportering, skriva tillbudsrapporter och få in detta i våra system. Det kan vara till stor nytta i andra projekt, säger Magnus.
– Vi vill uppmuntra alla att vara aktiva med rapportering, det är viktigt att även sprida goda exempel, tillägger Rima Hassel.
– Som projektledare utför vi också arbetsplatskontroller där vi exempelvis ser på om det är rätt skyltning och att medarbetare använder rätt kläder och skyddsutrustning. Våra krav på entreprenörer är även att göra arbetsberedningar för ett visst antal riskfyllda arbetsmoment och hur de hantera detta. Vi skapar rapporter efter varje kontroll och tillsammans med entreprenören går vi igenom punkter på eventuella förbättringar. Jag tycker detta fungerar bra och det blir samtidigt en kunskapsöverföring, säger Magnus.

Hur kan ni underlätta för att få trafikanter att sköta sig vid arbeten på väg?
– Det ska vara lätt att göra rätt. Det kräver tydlig information och skyltning och att använda bra trafikanordningar. För hastighetsefterlevnad är det viktigt att också vi håller rätt hastighet i projekt, avslutar Magnus.

Inför sommarens vägarbeten uppmärksammade Trafikverket ”Säkrare vägarbetsplatser
– alla ska komma hem från jobbet” vid en pressträff vid Nabbamotet på väg 40.
– Trafiksäkerheten på vägarna i allmänhet och vid vägarbeten i synnerhet påverkas av trafikanternas beteende. Vi upplever att många inte följer de hastighetsbegränsningar, varningar eller restriktioner som gäller vid vägarbeten. Alla behöver hålla hastigheten och köra försiktigt förbi vägarbetsplatser för att skapa en trygg arbetsmiljö och trygghet för trafikanterna, framhöll Fredd Larsson, projektledare för beläggning på Trafikverket och fortsatte:
– Många av olyckorna vid vägarbeten beror på att trafikanterna inte har uppmärksammat skyltar och vägarbetet i tid. I kombination med höga hastigheter är risken stor både för trafikanter och vägarbetare. Vi vill att alla ska komma hem säkert, även de som jobbar längs med vägarna. Budskapet var samtidigt att alla vill ha säkra och framkomliga vägar.
– För att göra det möjligt krävs det att vi har personer som vill arbeta i de miljöerna, men ingen vill arbeta där man riskerar sitt liv eller skada sig allvarligt. Trafikverket uppmanar alla trafikanter att köra försiktigt, följa skyltning, vara uppmärksamma och visa hänsyn vid vägarbetsplatser

Det är en ny mätmetod för automatiserad kvalitetskontroll av vägar och mätning av styvhet på asfalt. Mätmetoden leder till en stor förbättring av arbetsmiljö, säkerhet och en produktivitetsökning.

Motiveringen till årets förstapristagare och ett branschutvecklande projekt lyder: ”Resultatet ger arbetssäkerhet för människorna, produktivitetsökning för företagen och minskar risken för trafikstörningar. Slutrapporten redogör för ett mycket gott utvecklingsarbete med modern utrustning för kontinuerlig mätning av styvhetsegenskaper i asfaltsbeläggningar”

För att höja säkerheten ska modern datateknik, nya bommar och nya signaler implementeras. De nya skyddsanläggningarna har fått namnet Alex (Automatic Level Crossing). Trafikverket testar den nya tekniken vid åtta pilotanläggningar i Boden, Falun, Luleå, Trosa, Umeå, Vännäs, Ånge och Åre. Målet är att 100 plankorsningar per år ska uppgraderas med ny utrustning under 25 år.

Enligt Trafikverket kommer bilister, gående och lokförare inte märka någon större skillnad mellan nuvarande system och Alex. Utseende på signaler och bommar är styrt av lagar och regler för att undvika missförstånd. Signaler kommer dock att vara utförda med LED-teknik som syns bättre. På gång- och cykelvägar blir ”bomkjolar”, som hindrar underkrypning standard med signaler och kryssmärken i den platsbesparande ”storlek liten”.

Helbommar för gång- och cykelbana.

Genom anläggningsövervakning rapporterar det nya systemet (Alex) om ett fel uppstår, vilket gör att felet snabbare kan åtgärdas. För att säkra långsiktig tillgång till Alexprodukterna har Trafikverket förvaltningsavtal med leverantörerna. Det innebär att leverantören ansvarar för att produkten går att beställa även i framtiden och att det finns reservdelar till redan levererade system.

Projektet drivs med stöd av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond. I projektets referensgrupp ingår förutom Svevia, företrädare för flera företag i branschen.
– Användningen av kroppskameror måste bli accepterat inom hela branschen för att vi ska uppnå största effekt, framhåller Andreas. Projektet pågår sedan hösten 2022 och har fokus på yrkesgrupper som är särskilt utsatta för påhopp, hot och våld. Enligt undersökningar från bland annat fackförbundet Seko har arbetsmiljön för många vägarbetare försämrats under de senaste åren.

Oskyddade trafikvakter
En grupp som är extra utsatt är oskyddade trafikvakter, så kallade flaggvakter vid vägarbeten. Det kan också vara personal som utför driftoch underhållsarbeten i städernas centrala delar, manuellt eller med hjälp av små och långsamma arbetsfordon och maskiner.
– Systemet med kroppskameror har testats av flaggvakter i Göteborg och driftpersonal i Stockholms innerstad. Det är ännu för tidigt att säga något bestämt om resultatet, men det ser hittills bra ut och projektet fortlöper, säger Andreas.

Påhopp och hot kan vara allt från att folk har spottat eller att personal blivit misshandlade, berättar Andreas Bäckström på Svevia.

Uppträder hotfullt
Påhopp och hot i samband med drift- och underhållsarbeten i städer kan förekomma när personal nattetid tömmer papperskorgar, sopar torg och gator eller utför arbeten som av praktiska skäl måste utföras när trafiksituationen tillåter.
– Det förekommer att ungdomsgäng som passerar ibland uppträder hotfullt eller att andra personer är uppretade för att maskiner och fordon stör. Det är allt från okvädningsord och hot om stryk till att folk har spottat eller att personal blivit misshandlade, berättar Andreas.
– Flaggvakter hamnar också ofta i fokus i samband med beläggningsarbeten från stressade och ibland aggressiva trafikanter.

Respektfullt trafikbeteende
Det är sedan tidigare belagt att kroppskameror fungerar våldsförebyggande. Enligt en brittisk studie nästan halverades antalet incidenter när anställda på tågstationer fick kroppskameror. Enligt Polismyndigheten i Sverige visar tester när poliser i yttre tjänst bär kroppskameror att det verkar brottsförebyggande och minskar risken för att enskilda poliser utsätts för hot och våld. Andreas Bäckström betonar att syftet inte är att dokumentera trakasserier eller brott.
– Den övergripande visionen är att skapa en allmän medvetenhet om att vägarbetare, likt blåljuspersonal, kan ha kroppskameror och att det minskar hot och våld. Syftet är främst att det ska leda till en beteendeförändring hos allmänheten, ett mer respektfullt och bättre trafikbeteende, vilket också ska förebygga och förhindra brott.
Hur har mottagandet varit hos medarbetare som deltar i testerna?
– Det är frivilligt om man vill använda kroppskameror eller inte. Några som har testat tycker det är jättebra och upplever en ökad trygghet vid ensamarbete. En del menar att kameror kan uppfattas som provocerande.

Tydlig kamerasymbol
I det fortsatta arbetet ska man ta fram instruktioner för kroppskameror och kameror i arbetsfordon, exempelvis hur man ska förhålla sig till GDPR.
– Vi arbetar för att underlätta användningen av tekniken och att det sker lagenligt. Arbetsfordon som är utrustade med kamera har skyltar som informerar om kroppskamera. Vid fasta arbetsplatser ska det finnas vägmärken med samma budskap och den som bär en kroppskamera ska ha en synlig kamerasymbol på arbetsklädseln, noterar Andreas. Andra yrkesgrupper som använder kroppskameror är framför allt polisen, men det har också införts bland bussförare.

– Vi ser gärna att du följer oss i vår grupp på LinkedIn. Gruppen heter FSV Sveriges Vägmästare. Genom att bli fler i gruppen kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ett bra erfarenhetsutbyte och nätverkande. Något som också är huvudsyftet med vår förening. 
– Du kan skriva i ett inlägg på LinkedIn vad du är intresserad av att läsa på vår LinkedIn-sida.
– Du kan också läsa vår tidning Vägmästaren som sedan nummer 4/2022 publiceras på LinkedIn. Dessutom finns det intressanta inlägg, delningar och tips som förhoppningsvis blir fler. Blir vi fler som är medlemmar i gruppen kan vi även använda LinkedIn när vi bjuder in till studiebesök med mera, avslutar Christina och välkomnar dig till gruppen på LinkedIn.