Projektet drivs med stöd av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond. I projektets referensgrupp ingår förutom Svevia, företrädare för flera företag i branschen.
– Användningen av kroppskameror måste bli accepterat inom hela branschen för att vi ska uppnå största effekt, framhåller Andreas. Projektet pågår sedan hösten 2022 och har fokus på yrkesgrupper som är särskilt utsatta för påhopp, hot och våld. Enligt undersökningar från bland annat fackförbundet Seko har arbetsmiljön för många vägarbetare försämrats under de senaste åren.

Oskyddade trafikvakter
En grupp som är extra utsatt är oskyddade trafikvakter, så kallade flaggvakter vid vägarbeten. Det kan också vara personal som utför driftoch underhållsarbeten i städernas centrala delar, manuellt eller med hjälp av små och långsamma arbetsfordon och maskiner.
– Systemet med kroppskameror har testats av flaggvakter i Göteborg och driftpersonal i Stockholms innerstad. Det är ännu för tidigt att säga något bestämt om resultatet, men det ser hittills bra ut och projektet fortlöper, säger Andreas.

Påhopp och hot kan vara allt från att folk har spottat eller att personal blivit misshandlade, berättar Andreas Bäckström på Svevia.

Uppträder hotfullt
Påhopp och hot i samband med drift- och underhållsarbeten i städer kan förekomma när personal nattetid tömmer papperskorgar, sopar torg och gator eller utför arbeten som av praktiska skäl måste utföras när trafiksituationen tillåter.
– Det förekommer att ungdomsgäng som passerar ibland uppträder hotfullt eller att andra personer är uppretade för att maskiner och fordon stör. Det är allt från okvädningsord och hot om stryk till att folk har spottat eller att personal blivit misshandlade, berättar Andreas.
– Flaggvakter hamnar också ofta i fokus i samband med beläggningsarbeten från stressade och ibland aggressiva trafikanter.

Respektfullt trafikbeteende
Det är sedan tidigare belagt att kroppskameror fungerar våldsförebyggande. Enligt en brittisk studie nästan halverades antalet incidenter när anställda på tågstationer fick kroppskameror. Enligt Polismyndigheten i Sverige visar tester när poliser i yttre tjänst bär kroppskameror att det verkar brottsförebyggande och minskar risken för att enskilda poliser utsätts för hot och våld. Andreas Bäckström betonar att syftet inte är att dokumentera trakasserier eller brott.
– Den övergripande visionen är att skapa en allmän medvetenhet om att vägarbetare, likt blåljuspersonal, kan ha kroppskameror och att det minskar hot och våld. Syftet är främst att det ska leda till en beteendeförändring hos allmänheten, ett mer respektfullt och bättre trafikbeteende, vilket också ska förebygga och förhindra brott.
Hur har mottagandet varit hos medarbetare som deltar i testerna?
– Det är frivilligt om man vill använda kroppskameror eller inte. Några som har testat tycker det är jättebra och upplever en ökad trygghet vid ensamarbete. En del menar att kameror kan uppfattas som provocerande.

Tydlig kamerasymbol
I det fortsatta arbetet ska man ta fram instruktioner för kroppskameror och kameror i arbetsfordon, exempelvis hur man ska förhålla sig till GDPR.
– Vi arbetar för att underlätta användningen av tekniken och att det sker lagenligt. Arbetsfordon som är utrustade med kamera har skyltar som informerar om kroppskamera. Vid fasta arbetsplatser ska det finnas vägmärken med samma budskap och den som bär en kroppskamera ska ha en synlig kamerasymbol på arbetsklädseln, noterar Andreas. Andra yrkesgrupper som använder kroppskameror är framför allt polisen, men det har också införts bland bussförare.