– Tidiga klimatanpassningsåtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma, framhåller HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på Statens geotekniska institut, SGI. – Vi behöver ta krafttag i klimatanpassningsfrågan. Därför måste vi växla upp på alla nivåer i samhället, från myndigheter till enskilda individer, för att inte tappa fart i detta arbete. I det fortsatta arbetet efter skredet på E6:an stöttar SGI länsstyrelse, polis och statens haverikommission som behöver expertis i geotekniska säkerhetsfrågor.
– Närmast handlar det om att säkerställa att området är stabilt innan man kan påbörja geotekniska undersökningar och området kan återställas och ny väg byggas, säger HannaSofie.

Förebyggande arbete
Som expertmyndighet arbetar Statens geotekniska institut för ett säkert, effektivt och hållbart byggande, samt ett hållbart användande av mark och naturresurser.
– Vid akuta händelser och naturolyckor är vi ett stöd till räddningstjänst, kommuner och statliga myndigheter. Dygnet runt har vi beredskap. Vår roll är även att stötta myndigheter, kommuner och länsstyrelser i arbetet med att förebygga skred, ras och erosion. Det ska vara säkert att bo och färdas i Sverige, betonar HannaSofie.

Tio utpekade riskområden
SGI och myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har identifierat tio nationella riskområden med komplexa klimatrelaterade hot. Dessa är Västkusten–Göta älvdalen, Mälardalen–Stockholm, Skåne–Hallandskusten, Mellersta Norrlandskusten, Norra Vänerområdet, Blekinge-Kalmarkusten, Södra Vänerområdet, Östgöta–Sörmland, Mellersta Dalälven och Jämtlandsfjällen. En fördjupad analys slår fast att klimatförändringen förändrar förutsättningarna för hela samhället och samhällets kostnader kan bli ännu högre än vad man tidigare bedömt.