Anna-Emilia Joelsson, hållbarhetschef för Swecos infrastruktursegment.

Nollutsläpp 2045 – så arbetar de stora bolagen

Publicerad: 9 Jun 2021
Senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären enligt regeringens hållbarhetsmål. Olika infrastrukturprojekt kan avsevärt bidra till minskad klimatpåverkan.

Trafikverket, Sveriges största beställare av infrastrukturprojekt med en årlig beställarbudget på 50 miljarder kronor, började 2016 ställa tydliga krav på ett minskat klimatavtryck i sina projekt.
– Våra krav följer en trappa ner mot ett klimatneutralt mål, säger Sven Hunhammar Trafikverkets miljödirektör. Vi ställer krav på minskat klimatavtryck på alla projekt med en budget över 50 miljoner kronor, och ger också en bonus till entreprenörer som överträffar våra klimatmål.

Minskade koldioxidutsläpp
Det första projektet Trafikverket ställde klimatkrav på var väg 44 mellan Linköping och Källby. En totalentreprenad med sju betongbroar, vägar, gång- och cykelvägar som nu är färdigställt. Kravet, det första steget i Trafikverkets trappa, var noll procents ökning av klimatavtrycket. En bonus gavs för upp till 10 procents reduktion, men max 10 procent av kontraktsvärdet.

Slutresultatet blev 18 procents reduktion av koldioxidutsläpp (CO2). Detta tack vare minskade mängder schakt och fyllning, optimering av obunden överbyggnad och beläggning, samt användning av biodiesel och armeringsstål med lägre klimatpåverkan.

Idag ställer Trafikverket högre krav och 2030 kommer nivån att ligga på 50 procent reduktion av koldioxidutsläpp, jämfört med 2015.

Stora tekniska landvinningar
Trafikverket använder en Klimatkalkyl, ett verktyg som beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån vilka resurser som används, samt emissionsfaktorer (LCA-data). Det ger information om energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurser. Trafikverket driver frågan på konferenser och i kontakten med kommuner och företag. Sven Hunhammar ser positivt på utvecklingen.

– Det finns ett otroligt engagemang, som kommer att leda till stora tekniska landvinningar.

Kräver tidigt engagemang
Anna-Emilia Joelsson är hållbarhetschef för Swecos infrastruktursegment. Hon ser stor potential i att eftersträva minskad klimatpåverkan redan i ett tidigt skede i infrastrukturprojekt.

– Det finns en fördom att det kostar mycket att sänka klimatavtrycket i infrastrukturprojekt, säger Anna-Emilia. Det handlar ofta om att man likställer minskat klimatavtryck med materialval. Att minska klimatpåverkan handlar om så mycket mer, som linjedragningar, designval, bygga mindre, slimma konstruktioner och så vidare. Börjar man tidigt minska klimatpåverkan
sjunker också kostnaden parallellt.

Fokus på tekniker
Anna-Emilia pekar på att det är i teknikerna som åtgärderna finns, och att man behöver engagera alla medverkande för att uppnå minskad klimatpåverkan.

– Vi har ett antal verktyg för att identifiera vilka val som är bäst både ur ett kostnads- och klimatperspektiv. Dessutom jobbar vi då och då utifrån ett tävlingsupplägg som vi kallar Klimatpokalen, där hela projektorganisationen engageras för att minska klimatpåverkan.

Klimatförbättrad betong
Skanska siktar sedan 2015 på att nå Sveriges åtagande att vara ett klimatneutralt land 2045.

– Vi har inskrivet i vår affärsplan hur vi ska jobba med klimatåtgärder, säger John Nyberg som är gruppchef Hållbara Affärer Anläggning på Skanska Sverige. Det är alltså inte längre frivilligt att arbeta med klimatförbättrande åtgärder, utan ett tydligt krav i alla projekt. Skanska har den fördelen att man både tillverkar eget material, asfalt och betong, och samtidigt använder det i sina bygg- och infrastrukturprojekt. Idag arbetar företaget bland annat med att framställa en klimatförbättrad betong, genom att ersätta cement med andra material exempelvis används slagg från ståltillverkning och flygaska.

En komplex bransch
Skanska provar även att använda en mer klimatvänlig asfalt. Fossilbaserat bitumen ersättsmed biobitumen tillverkad av tallolja, samt en ökad andel återvunnen asfalt och biobränslen i tillverkningen.

– I enskilda projekt har Skanska sett att vi kan reducera klimatpåverkan med mer än 50 procent, jämfört med ett traditionellt utförande, säger John. Samtidigt påpekar han att det är lång väg till total klimatneutralitet.

– Det är en komplex bransch med många utsläppskällor, och en viss tröghet hos en del beslutsfattare och beställare. Men det börjar röra på sig. Vi ser att allt fler börjar inse vikten av en omställning.

Möter stort engagemang
På NCC har man anslutit sig till ”Färdplan för Fossilfri konkurrenskraft, Bygg- och anläggningssektorn” som tagits fram av Fossilfritt Sverige. Målen i planen har NCC arbetat in i sin egen Hållbarhetsstrategi.

– Vi står inför en stor omställning, säger Tobias Larsson, teknik och hållbarhetschef på NCC Infrastructure. Det är viktigt att hela branschen, inklusive underleverantörer är med på tåget och att vi öppet kan diskutera frågorna. Många, både inom NCC och bland våra samarbetspartners är väldigt engagerade.

Grön asfalt
Förutom att kontinuerligt mäta och utvärdera vad NCC:s verksamhet har för klimatavtryck och vilka förbättringar de gör, har bolaget flera interna projekt som syftar till att minska klimatpåverkan. Projektet Green Asphalt syftar till att minska användningen av fossila bränslen, genom användning av träpellets, talloljebeck och grön el. Företaget arbetar på olika sätt med att återanvända gammal asfalt. På transportsidan siktar NCC på att minska antalet transporter, genom att bland annat maximera lastkapaciteten, samt använda fossilfria bränslen. Man är också engagerade inom dynamisk laddning/elvägar inom ramen för eRoad/Arlanda samt på Gotland.

Kopiera länk
Copy

Artikelarkiv