Nya besked om framtida stambanor

Publicerad: 22 Apr 2021
Nya stambanor i Sverige är ett omfattande och långsiktigt samhällsbyggnadsprojekt. Oavsett hur järnvägssystemet utformas kommer utbyggnaden att kosta mycket pengar och ta lång tid att genomföra.

I Trafikverkets regeringsuppdrag bedöms en trafikstart för nya stambanor i sin helhet vara möjlig till år 2045–2050, i delar där regionaltrafik finns med i alternativen till 2035–2040. Trafikverket redovisade den 28 februari sitt uppdrag, vilket utgör underlag för regeringens fortsatta planering och finansiering av nya stambanor. Fyra utredningsalternativ jämförs med den systemutformning som utgår från Sverigeförhandlingen.

Genomgripande förändringar
Trafikverkets uppdrag var att redovisa ett järnvägssystem för nya stambanor utifrån ett kostnadstak om 205 miljarder kronor, samt uppdaterade kostnader för befintligt system. En slutsats i Trafikverkets redovisning för att klara den kostnadsramen, är att det skulle kräva genomgripande förändringar. Den systemutformning som utgår från Sverigeförhandlingen behöver då omprövas vad gäller antal stationer och stationslägen. Avsteg från Sverigeförhandlingen innebär stor påverkan på den regionala och kommunala planeringen.

50 miljarder dyrare
Fördjupad kunskap om det både komplexa och kostsamma arbetet med att dra järnvägar genom städer är en förklaring till att den uppdaterade kostnadsbedömningen nu är 50 miljarder kronor högre. Den tidigare bedömningen uppgick till 230 miljarder +/- 30 miljarder i 2015-års prisnivå, vilket motsvarar 245 miljarder i 2017 års prisnivå. Den nya bedömningen i 2017 års prisnivå är alltså 295 mdkr +/- 50 miljarder. Dagens system har utvecklats för att möta både nationella och regionala behov. Det finns en stor anläggningsmassa med spår, växlar och byggnadsverk. Möjligheterna är begränsade att ändra järnvägens geografiska sträckning och kunna minska antalet kostnadsdrivande broar och tunnlar. 

Kapacitetsökning ger mervärden
Södra och Västra stambanan är nationellt viktiga pulsådror för person- och godstrafik. Genom att sträckorna är hårt belastade behöver det svenska järnvägssystemet byggas ut för ökad kapacitet. Trafikverket har regeringens uppdrag att bygga nya stambanor mellan landets storstadsregioner (Stockholm-Malmö) och (Stockholm–Göteborg). Nya stambanor förbinder samtidigt mellanliggande regioner bättre med varandra och med storstäderna. Trafikverket konstaterar att centrala stationslägen skapar generellt bra tillgänglighet till både bostads- och arbetsmarknader, och bidrar till lokal och regional ekonomisk tillväxt. Externa stationslägen underlättar för korta restider för fjärrtågsresenärer. Samtliga utredningsalternativ, som Trafikverket redovisar, tillför stora kapacitetstillskott i Sveriges järnvägssystem och visar att nya stambanor gör tåget mer pålitligt för resenärer och näringsliv. Väsentligt kortare restider skapar nya möjligheter att pendla, studera och arbeta. Det leder även till att uppskattningsvis 2–2,5 miljoner resor per år flyttas över från flyg till tåg. Fler godstransporter på järnväg möjliggörs också när kapacitet frigörs på befintliga banor.

Kopiera länk
Copy

Artikelarkiv